Matt Bomer

Jo men om man ändå pratar om Magic Mike.
Min nya förälskelse:

image

image

image

Matt Bomer. Åh vad jag är förälskad i denna karl. Han är snygg bpde påklädd och avklädd, han kan sjunga och han är en grym dansare! Och hans leende är att dö för!!! Åhh!!

Vill även passa på att tipsa om en serie han är med: White Collar. Finns på Netflix

XXL

Japp idag var jag och såg Magic Mike XXL. Själv. Hade höga förväntningar på den, mycket naket och mycket strippande. Men nja så mycket av det blev det inte. Men den var ändå bra! Men nu vill jag ha en uppföljning 😉

Men ja jag såg den själv. Det är ju inte riktigt så att jag har någon tjejkompis. Det hade varit kul att ha någon som man kunde fnittrat ihop med. Någon man efter filmen kunnat suktat efter killarna tillsammans med. Men men får väl sukta ifred.

Men tycket man om halvnakna killar ska man se den.

Sen har jag andra tankar men de tar vi en annan gång

Trasig relation

Jag är arg, ledsen, besviken, sårad. Jag kan nog inte riktigt sätta ord på det eller så är det allt detta jag känner.

Som ni vet har min realtion med min mor bara gått utför sedan morsdag, då jag valde att inte ”gratulera” henne. Sedan dess har vi inte pratat med varandra. Jag har ansett att det är hennes plikt som mor att höra av sig till sitt barn. Inte tvärtom, det är inte jag som satt mig själv till världen.

På lördag ska vi ha släktträff där mina föräldrar skulle träffa sambons föräldrar för första gången. Detta meddelade vi för ca 2 månader sedan. Sambons pappa ska på semester vilket var planerat. Min mamma sa att det beror på om hon jobbar. I lördags såg jag att hon tackade nej till evenemanget på fb. Då ifrågasatte jag varför hon inte kommer. Ne det var mitt och Andreas (sambon) fel då vi var sura på henne. Och hon ville inte förstöra kvällen för de andra. HÄR brast det för mig. Jag blev så förbannad, ledsen, u name it! Hon hade bestämt något annat den kvällen pga detta, som hon bara antagit och inte tänkt reda ut. Det är jag som är sur och ledsen på henne. Andreas lider med mig för att jag har en mor som inte vill höra av sig. Men som sagt här brast det. Satt och tjöt som en gris och bad min mor att intw höra av sig till mig något mer. Hon frågade om jag visste vad jag just höll på att göra. Jo jag var mycket väl medveten om det. Hon sa senare att hon vill lösa detta, att vinska prata och reda ut. Men känner inte att jag vill gör det slutar alltid på samma sätt.

Jag får dumma svar tillbaka. Jag sa att hon har 5 barn, oavsett om man är 10 eller 23 är man lika viktig. Nej men småbröderna som är 10 och 13 och bor hemma är viktigare, det är deras tid nu. Då brast det ännu mer. För grejen är att jag är äldst. Jag har ALDRIG fått min tid! Jag kan räkna på en hand alla saker jag fått göra själv med min mor. Den mor och dotter-relation hon vill ha är redan försen att skapa. Jag orkar inte mer!

Ni får tycka vad ni vill om mina resoneman, men jag är trött på att behöva agera mot åt min egen mor. Jag tänker inte hålla denna relation uppe när motparten inte orkar bry sig.